Den digitala teatern

 Har du också skrollat igenom ditt flöde på Instagram eller Facebook och känt att något inte stämmer? Du ser inlägg efter inlägg där människor utger sig att vara de mest omtänksamma, kloka och energifyllda själarna på jorden. De delar hjärtknipande citat, talar varmt om empati och strör digital kärlek omkring sig.

Men bakom kulisserna,  i den krassa vardagen, så vet du att sanningen är en annan. Du kanske har sett hur samma personer agerar egoistiskt, kallt eller helt utan hänsyn till sin omgivning så fort skärmen släcks.

Det är en märklig och ofta frustrerande kognitiv dissonans att bevittna. Men hur har sociala medier blivit en scen för denna ständiga ”dygdsignalering”, och hur skyddar vi vår egen energi och vårt andliga lugn från att dräneras av skådespelet?

Marknaden för "billig empati"

Ur ett beteendevetenskapligt perspektiv är svaret ganska enkelt: sociala medier belönar intrycket av en egenskap snarare än egenskapen i sig.

Att vara genuint snäll, tålmodig och osjälvisk i det verkliga livet kostar tid, energi och ibland personliga uppoffringar. Det ger sällan några omedelbara applåder. Att däremot sätta upp en falsk bild av att vara god tar några sekunder och ger omedelbar utdelning i form av likes och digitala ryggdunkar. Det har skapat en kultur där människor använder moral och klokhet som en social valuta för att putsa på sitt varumärke eller döva ett skört bekräftelsebehov. Människorna runt omkring reduceras tyvärr ofta till en publik eller ren rekvisita.

Egot på steroider: En andlig fattigdom

Men om vi lyfter blicken och ser på detta ur ett andligt perspektiv handlar det om något mycket djupare än bara ett irriterande beteende. Det vi bevittnar är en mänsklig kris, en total separation från det sanna självet.

Inom andliga visdomstraditioner är egot formens, identitetens och jämförelsens domän. 

Egot älskar att bygga upp en bild av att vara speciellt.  I det här fallet "den upplysta", "den goda" eller "den spirituella" människan. 

När någon använder godhet som en digital mask är det ett tecken på en inre andlig fattigdom. Det är en desperat jakt på yttre bekräftelse för att fylla ett tomrum som egentligen bara kan fyllas av sann närvaro.

Sann andlighet och genuin godhet är nämligen tyst. Den söker inte uppmärksamhet, för den är sitt eget syfte. När vi gör en god handling och omedelbart måste visa upp den för världen, tar vi den rena energin från handlingen och matar vårt ego med den. Energin transformeras i samma sekund från rent ljus till en ytlig image. 

De har förväxlat tecknet för kärlek (ett hjärta i flödet) med själva kärleken (handlingen i verkligheten).

Hur hanterar vi då det digitala skådespelet?

När vi genomskådar den här dynamiken är det lätt att känna både ilska och uppgivenhet. Men vi kan inte förändra andras behov av bekräftelse. Däremot kan vi förändra hur vi själva förhåller oss till det. Här är tre verktyg för att skydda din energi:

1. Skifta från dömande till medkänsla

När irritationen bubblar upp över någons falskhet, pröva att ändra din blick. Det du ser är inte en ond människa, utan en människa som är helt fångad i egots grepp och djupt separerad från sitt sanna jag. Att ständigt behöva spela teater för att känna sig värdefull är ett andligt fängelse. Låt din irritation övergå i en tyst önskan om att de en dag ska finna frid i att bara vara, utan en publik.

2. Utöva digital sanering 

Du äger ditt eget uppmärksamhetsutrymme. Om det finns specifika personer vars diskrepans mellan digital fasad och verkligt beteende dränerar dig så välj bort det. Du behöver inte starta en konflikt i verkliga livet, men använd "dölj" eller "mute"knappen. Att ständigt exponera sig för det man upplever som falskt är att frivilligt ge bort sin värdefulla energi.

3. Värna om den heliga anonymiteten

Låt det digitala skådespelet inspirera dig till motsatsen i ditt eget liv. Utmana dig själv att göra goda handlingar, skänka energi eller sprida visdom i total hemlighet. Låt det förbli en helig överenskommelse mellan dig och universum. Det bygger en inre substans och en andlig styrka som inga likes i världen någonsin kan mäta sig med.

Det krävs en hel del skarpsynthet för att se igenom illusionerna i dagens filterbubblor. Men kom ihåg: digital bekräftelse är en flyktig valuta. Den som bygger hela sitt hus på likes har ofta ett väldigt tomt hem när skärmen slocknar.

Själen har inget konto på sociala medier. Den opererar i det tysta, i det subtila och i det äkta mötet. När vi stänger ner skärmen och möter verkligheten precis som den är, med alla dess brister,  är det där det sanna livet och den äkta andligheten börjar. Låt oss lämna egot vid dess digitala altare och istället söka den tysta, grundade närvaron som inte behöver bevisas för någon.

Gå i skönhet 

Eva