En helig vrede Spelet där du föds med rumpan bak

Det finns ett gammalt uttryck: 

Hur man än vänder sig, har man ändå rumpan bak. 

Det betyder att oavsett vilket drag du gör, så förlorar du. För miljarder kvinnor är detta inte bara ett ordspråk. Det är själva kontraktet vi skriver under med vårt eget blod när vi föds.

Vi växer upp i en värld som viskar, eller skriker, att vår främsta valuta är vår hud. Att vara till lags. Att vara vacker, orörd eller åtråvärd, beroende på vilken marknad vi råkar födas in i. Vi får lära oss att männens blickar är en sorts makt. Det är en lögn.

En global marknad av kött

Det här handlar inte bara om filter på Instagram eller dyra hudvårdsrutiner. Det här är en global epidemi där kvinnor drabbas redan som små flickor:

• Vi ser länder där flickor gifts bort innan de ens nått puberteten. Barndomen säljs ut innan den ens hunnit börja.

• Vi ser Indien, där en kvinna inte kan behålla sitt barn för att hon då blir "obrukbar" på äktenskapsmarknaden. Hon tvingas ge upp sitt eget kött och blod för att ens ha en rätt att existera i samhällets ögon.

• I väst bantar vi ner oss till skuggor, opererar våra ansikten och "optimerar" vår andlighet för att få vara med i leken, bara för att sedan hånas för att vi är ytliga och falska.

Vänd dig hur du vill, reglerna är riggade. 

Om du visar din kropp är du billig. 

Om du gömmer den är du ingenting. 

Om du lyckas har du "gått sängvägen". 

Om du misslyckas var du bara en förbrukad vara.

Sexuell uppmärksamhet är inte makt. Det är konsumtion.

Skulden som vandringspokal

Vi ser det i de stora rubrikerna, i Epstein-arkiven där unga tjejer reducerades till valuta i mäns maktspel. Men vi ser det framför allt i vardagens tysta kränkningar. I taxin hem en regnig tisdag. I handen som "råkar" ligga kvar för länge. 

I blicken som skannar av dig som en vara på ett rullband.

När gränsen passeras flyttas strålkastaren omedelbart från förövaren till offret:

Vad hade hon på sig? 

Varför var hon där? 

Varför sa hon inte ifrån?

Varför lämnade hon sitt barn?

Som om problemet vore kvinnans desperata kamp för att överleva, och inte det system som satte henne i fällan från början.

Den heliga vreden: Ditt enda sanna försvar

Det är här vi måste sluta be om ursäkt. Vi har fått lära oss att en arg kvinna är en ful kvinna. Att vrede är "hysteriskt" eller "bittert". Men den heliga vreden är inte ful. 

Den är livsviktig. 

Den är det flammande nejet som ekar från de indiska fälten till styrelserummen i Stockholm.

Den heliga vreden säger:

• Jag vägrar spela ett spel där reglerna är skrivna för att jag ska förlora.

• Min kropp är inte en aktie i er jävla marknad.

• Jag tänker inte optimera mig, banta ner mig eller sälja min själ för att passa in i en värld som ändå kommer döma mig vid målsnöret.

Friheten i att vara oätlig

Verklig frihet börjar den dagen du slutar bry dig om du är "smaklig" för den manliga blicken eller det patriarkala systemet. 

När du inser att deras åtrå eller deras lagar inte är ett kvitto på ditt värde, utan bara bevis på deras hunger.

När vi slutar försöka vinna det riggade spelet händer något radikalt. 

Vi slutar vara objekt som ska behagas och blir istället subjekt som står stadigt.

Vem är du när du inte längre försöker vara till lags?

Där i det gapet, i den tystnaden, i den heliga vreden föds den kvinna som inte längre går att köpa. Inte för pengar, inte för status och inte för skam.

Gå i skönhet. 

Men bär din heliga vrede som en fackla i mörkret.